Denna studie har som syfte att analysera och kritiskt granska hur den globala uppvärmningen framställs och kommuniceras i Sveriges största dagstidning Dagens Nyheter. Jag har genomfört en diskursanalys av tidningsartiklar publicerade under en period av två år (2001-2003) som be-handlar och beskriver den globala uppvärmningen. Tre tydliga mönster utefter vilken den globala uppvärmningen framställts har identifierats i denna undersökning. För det första beskrivs pro- blematiken utifrån ett nationellt perspektiv, där både ett förändrat och ett ökat politiskt ledarskap krävs. För det andra behandlar man frågan utifrån ett internationellt politiskt perspektiv som ka-rakteriseras av en internationell konflikt mellan framförallt Europa och USA.

Syftet med uppsatsen är att belysa likheter och skillnader i nyhetsrapporteringen om den globala uppvärmingen mellan Sverige och USA. Vi har inriktat oss på New York Times och Dagens Nyheter. Hypotesen är att den amerikanska tidningen visar sig mer skeptisk till att miljöförändringarna är mänskligt skapade än den svenska tidningen. Tidsspannet vi valt är januari till och med december år 2006 då filmen An Inconvenient Truth hade premiär och skapade debatt i frågan. Undersökningen är av kvantitativ natur.

Titel Vem behöver lokala nyheter?Författare Emelie Dimberg och Julia IngemarssonUppdragsgivare Dagspresskollegiet vid DEMICOM och SOM-institutet Handledare Mathias Färdigh Kurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitet Termin Vårterminen 2014 Ord 19 002 Syfte Syftet är att undersöka unga vuxnas relation till lokala nyheter i jämförelse med internationella, samt hur de tar del av dessa nyheter. Metod Kvalitativ analys i form av strukturerade fokusgruppintervjuer Material Intervjuer med sammanlagt elva respondenter vid tre fokusgruppintervjuer Huvudresultat Det finns hos målgruppen skillnad i uppfattning av begreppet lokalt, vilken påverkas av tiden man befunnit sig på orten och tidigare erfarenheter. Den gemensamma åsikten är dock att en lokal nyhet ska angå individen direkt eller indirekt. Respondenterna i undersökningen anser att lokala nyheter är viktiga, men intresset att ta del av dessa är litet och behoven små.

Vårterminen 2006.

In this study we compare Ekot with P3 Nyheter with a comprehension analytical perspective. The more traditional radio news program Ekot differs from the younger P3 Nyheter in a lot of aspects. One of them is that P3 Nyheter?s primary target group is young people between the ages of 20 to 34. Because of this, P3 Nyheter aim to make their news as adjusted to their young audience as possible.

Denna studie a?mnar utva?rdera huruvida globala gemensamma ledarskapsstrategier har genomslagskraft i globala organisationer med besta?mda tankar och ide?er kring hur ledarskapet bo?r se ut. Problematiseringen har sin grund i hur olika nationella kulturer som globala organisationer verkar inom pa?verkar ledarskap och pa? sa? sa?tt acceptansen av strategier som ska vara allma?ngiltiga och ena kulturerna. Underso?kningen baseras pa? en fallstudie, da?r man har intervjuat ledare i Sverige, England och Spanien inom samma organisation.

Den civilsamhälleliga arenan förknippas traditionellt med gräsrotsrörelser, och elitgruppers närvaro kan därmed förefalla vara ett kontraintuitivt och främmande inslag. Uppsatsens syfte är verifiera vår tes om att International Crisis Group är en aktör i det globala civilsamhället, och att globaliseringen av civilsamhället utgör den strukturella förutsättningen för detta aktörsskap. Genom en teorikonsumerande fallstudie med ett induktivt förhållningssätt har vi studerat organisationens aktörsskap i det globala civilsamhället. Det teoretiska ramverket består av aktör-strukturteori kombinerat med teorier om det globala civilsamhället, varur vi har konstruerat en analysmodell som bistår med ett nytt sätt att betrakta globalt aktörsskap. Globaliseringen av civilsamhället, som är en förutsättning för globala aktörer att verka, fordrade den strukturella förändringen som slutet på Kalla kriget bistod med.

Syftet med denna studie var att utifrån ett språkutvecklande perspektiv, i en årskurs fem där man regelbundet tittar på nyheter i undervisningen, undersöka vad sådan undervisning får för konsekvenser för undervisningssituationen, undervisande lärare och de elever som finns representerade i klassen.För att genomföra undersökningen valde jag att använda mig av två kvalitativa datainsamlingsmetoder, intervju och observation. Studien visar att arbetssättet med nyheter ger en vardagskunskap, är ämnesintegrerat och utvidgar barnens språk och tänkande.Den dialogiska undervisningen främjar och skapar förutsättningar för alla elever att möta och tillägna sig ett rikt och utvecklat språk. .

This essay speaks about the medial coverage made by the Swedish newspaper Dagens Nyheter. The periods examined are the two weeks before the election day (5 September ? 19 September 2010). The purpose of our study is to find out if the newspaper was neutral and did not write in favour of any political party or political block in the newssection. After the elections in Sweden 2010 there have been discussions about the medias in the country being biased, and claims have been made that the news have been written in favour of a certain political party or a bloc.

Syfte: Vårt syfte är att redogöra för hur nyhetskonsumtionen bland Twitter-användare har förändrats sedan de startat ett konto.Problem: De flesta tidningar har en webbupplaga som finns tillgänglig på internet och många finns även tillgängliga på sociala medier, där läsaren kan ta del av, dela med sig av och diskutera nyheter. Hur har Twitter som fenomen förändrat användarnas sätt att konsumera nyheter?Metod: Kvalitativa enkätintervjuer på internetResultat: Resultatet visar att användarnas sätt att konsumera nyheter mer eller mindre har förändrats sedan de startat konto på Twitter. De ser Twitter som en möjlighet till att få nyheter i ett flöde under dagen och kunna diskutera dessa med andra användare. De ser samtidigt Twitter som ett komplement till tidningarnas pappers- och webbupplaga, där de under dagen kan ta del av de uppdaterade nyheterna..

Vetenskap i media är att betrakta som en kommunikation av vetenskaplig information till allmänheten. Syftet med studien har varit att ge en bild av hur ett aktuellt vetenskapligt problem med stor samhällelig relevans, den globala uppvärmningen, kommuniceras i svensk dagspress. Analysen har skett genom en kvantitativ innehållsanalys av texter om den globala uppvärmningen publicerade i Dagens Nyheter under åren 1993, 1997, 2001 och 2005. Tidigare studier inom området ?Public Understanding of Science?, PUS, har konstaterat att kunskaper om orsaker, effekter och konkreta lösningar relaterade till människors vardagsliv är viktiga faktorer för förståelsen av den globala uppvärmningen.

Specialarbete, 15 hpSvenska som andraspråk, SIS133VT 2012Handledare: Sofia Tingsell och Maria Löfdahl.

Titel: Dags att abdikera Ers Dagstidning?Författare: Maria Gånheim och Jasmine YdestrandHandledare: Ingela WadbringKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs.Institutionen för journalistik och masskommunikation(JMG) Göteborgs universitet.Termin: Vårterminen 2007Syfte: Syftet med vår studie är att analysera vilken betydelse den lokala dagstidningen kan ha i ungdomars vardagsliv och identitetsskapande.Metod: Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie vars material utgörs av fokusgruppsintervjuer.Huvudresultat: Ungdomarna delar en överlag positiv bild till dagstidningen, men dessa åsikter ses som normativa då ungdomarna i större utsträckning väljer andra medier för att få nyheter och information. Tidningen används främst till att läsa om lokala nyheter, och är därför viktig för ungdomarna när de vill hålla sig uppdaterade om sin närmsta omgivning. Dock ses Globala nyheter som viktigare pga. deras storlek, och eftersom att ungdomarna hellre tar del av andra medier för att få internationella nyheter spelar andra medier en större roll i deras vardagsliv.

Huvudresultat: Resultatet visar att det huvudsakliga skälet för informanterna att ta del av nyheter är för att få direkta upplysningar om omvärlden samt att stilla nyfikenhet och allmänt intresse. Det visar sig också att nätet är den främsta kanalen för att ta del av nyheter. Nyhetsmedier är dock bara ett sätt för unga att hålla sig informerade om sin omvärld, de använder också personliga nätverk för detta, både Facebook och genom att prata med kompisar och familj. Lokala nyheter anses av vissa vara intressanta, hos andra saknas intresset helt. Igenkänning en gemensam nämnare för vad som väcker känslor och intresse hos informanterna gällande nyheter, även nyheter med dramatisk eller underhållande prägel intresserar.

Den ha?r studien a?mnar ge sto?rre fo?rsta?else fo?r den roll skillnader i nationell kultur spelar i globala virtuella team, ett arbetssa?tt som i allt sto?rre utstra?ckning anva?nds av globala fo?retag. Studien identifierar fyra byggstenar som ligger till grund fo?r teamets prestation; fo?rtroende, ledning, relationer och samarbete samt kommunikation. Utifra?n dessa teman ges en litteraturgenomga?ng som mynnar ut i en kvalitativ intervjustudie utfo?rd i ett globalt virtuellt team pa? IT-fo?retaget Tieto.